"Vi är övertygade om att människors lämplighet som förälder inte avgörs av huruvida man lever i en parrelation eller inte."
skriver politikerna, och frångår därmed det mest basala principen i vår samhällsorganisation: familjen. Det verkar inte finnas ett uns av medvetande om vilka konsekvenser denna förskjutning av värdegrundande principer kan få vårt sätt att betrakta mänskligt liv. På sjuttiotalet talades det mycket om emancipering, frigörelse, från givna roller. Nu skall alltså inte sexualiteten bara frigöras från barnalstringen, utan den ska helt raderas ut. Mötet mellan två människor blir överflödigt och föräldraskapet ska vila på vilket "socialt nätverk" man för tillfället har tillgång till.
Inte nog med detta. Metoden i sig är medicinskt mycket tveksam. IVF, alltså befruktning utanför livmodern, innebär att man tar ut ett antal äggceller ur sin oerhört subtilt reglerade livsmiljö och man för samman dem med sädesceller i en helt annan miljö. Man vet idag att en befruktning innebär en rad kontrollfunktioner, där äggcell och sädescell matchas mot varandra. Men det handlar om ett genetiskt raffinerat samspel som vi idag har väldigt lite kunskaper om. Man vet också att det bland personer som tillkommit genom IVF finns högre frekvens av ärftliga sjukdomar.
Men framfört innebär metoden en mänsklig selektion av könsceller. Från en enda individ kan det produceras över åtta miljoner olika varianter av könsceller. Det är ur denna variation som en cell matchas med en annan som också kommer från ett urval ur åtta miljoner. Då har vi ändå inte beaktat den märkliga process, där kromosomer från modern lägger sig intill motsvarande kromosomer från fadern och sedan byts vissa segment ut mellan kromosomerna på ett sätt som vi inte har en möjlighet idag att förutse.
Men här kommer alltså ett mänskligt urval att ske, som bygger på mänskliga omdömen. Pojke eller flicka? Inga otrevliga avvikelser? Idén har funnits sedan genetikens början. Inspirationen till Himmlers Lebensbornprogram kom inte från Tyskland, utan från USA och de mest framstående genetikerna och evolutionsforskarna. Dessa idéer dog alls inte ut i och med det andra världskriget. Nobelpristagaren och medlemmen av svenska Kungliga Vetenskapsakademin, Hermann Jospeh Müller, mannen bakom upptäckten av sambandet mellan strålning och mutationer, skrev till Stalin redan 1936 och föreslog att Sovjetstaten skulle vara utmärkt att genomföra ett sådant storskaligt projekt i. Ensamma, barnlösa kvinnor skulle användas och sädesceller noga utväljas från män med av staten godkända egenskaper.Han öreslog på 1950-talet att man skulle upprätta statliga projekt för att förbättra den genetiska kvaliteten. Med detta menade han att man skulle hjälpa evolutionen på traven att välja ut lämpliga kombinationer av gener - "germinal choice". År 1980 lät man med Müllers inspiration upprätta en spermabank i USA och det fanns förslag att staten skulle ersätta (de manliga) könscellerna hos par som ville ha barn så att inte oönskade ärftliga egenskaper skulle spridas.
Nu har etikens sluttande plan alltså fört oss dithän igen. I Sverige, i den svenska riksdagen. Visserligen handlar det inte om storskaliga projekt, utan om öppningar för individuella val. Men i botten finns samma ödesdigra tankegångar: Att sjukvården skall missbrukas till ideologiskt motiverade projekt, som inte har någonting med sjukdom och omvårdnad att göra.
Redan bedrivs det en livlig handel med mänskliga könsceller via sofistikerade näthandelsplatser, det finns till och med svenska par som utnyttjar den fria sjukvården för att förbereda IVF-befruktning på utländska klinker, detta enbart för att få rätt kön. Socialstyrelsen har meddelat att den inget har att invända mot aborter på grundval av oönskat kön enbart. Vi har alltså redan lagliga möjligheter till genetisk rensning i vårt land, och regering och riksdag pressar på med ytterligare lagar som skall underlätta hanteringen. Den medicinska sakkunskapen tiger still.
Det handlar således inte bara om "rätten" till föräldrar utan om betydligt större frågan om på vilken grund vi bygger samhället. Erbjuder samhällsklimatet en trygg uppväxt för våra framtida generationer? Idag omhändertas drygt 20 000 barn i barnhem och familjehem, barn som av olika anledningar alltså växer upp utan sin mor och far. Antalet har fördubblats under de fem senaste åren. Det skriande behovet av familjehem gör att man ser mellan fingrarna med hur barnen egentligen har det i dessa miljöer. Att dessa tillfälliga fosterföräldrar kan tjäna 20-30 000 kr i månaden per omhändertaget barn gör inte situationen säkrare precis. Att i detta läge hävda individens - i detta fall kvinnans - rätt att "skaffa" barn, oberoende av civilstatus, är närmast en cynism, som varje politiker av gott samvete borde reagera emot.
Det som pågår i vår riksdag är inget annat än en etisk härdsmälta.
Inlägg
2 kommentarer:
Det hela kan beskrivas som en härdsmälta, men det är ingenting nytt. Den tidigare påven Gregorius den store skrev följande (sammandraget ur minnet):
1) När vi möter en frestelse är det vår moraliska skyldighet att motstå den, annars drar vi Guds vrede över oss. Vreden består i att vi får det vi vill snarare än vad vi behöver. Det vi får är synden.
2) Om vi fallit, och syndat, är det vår moraliska skyldighet att omedelbart ångra synden, annars ådrar vi oss Guds vrede. Det vi får är tillfredsställelsen genom synden.
3) Om vi kommit så långt måste vi ta avstånd från tillfredställelsen, annars formar vi en ovana.
4) Om vi vandrat ända hit måste vi ta ansvar genom att ta kontroll över våra liv, genom att avstå även från legitim tillfredsställelse, t.ex. genom fasta och botgöring. Gör vi inte det kommer Guds vrede över oss även i detta steg, och vi blir blinda för vad som är rätt och fel.
Det var emelelrtid inget nytt som påven uppfann. Paulus skriver i sitt brev till de kristna i Rom (rom 1:18 - 31)
18 Ty Guds vrede uppenbaras från himlen och drabbar all gudlöshet och orätt hos de människor som håller sanningen fången i orättfärdighet.
19 Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem.
20 Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga. Därför finns det inget försvar för dem;
21 de har haft kunskap om Gud men inte ärat honom som Gud eller tackat honom. Deras tankemöda ledde dem ingenstans, och deras oförståndiga hjärtan förmörkades.
22 De ville gälla för visa men blev till dårar.
23 De bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot bilder av förgängliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.
24 Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra.
25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.
26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt,
27 likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse.
28 Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras,
29 uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja.
30 De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar,
31 tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. 32De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.
I de första verserna alluderar aposteln till syndafallet och kunskapens träd. Därför utlämnade han människorna till orenhet
Sedan inriktar vi oss mot det skapade i stället för skaparen. Därför utlämnar han oss till förnedrande lidelser
I steg tre föraktar vi kunskapen om Gud. Därför hemfaller vi åt föraktliga tankesätt ... och inte endast lever så själva, utan finner det också bra när andra gör det
Inte heller Paulus hittade på något nytt. Jesaja skriver (Jes. 5:20):
Ve dem som kallar ont för gott och gott för ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, surt till sött och sött till surt!
I början skäms man alltså för sina synder. Sedan rättfärdigar man dem, t.ex. med att andra är värre syndare. Sedan ser man synden, och dess frukt, som en rättighet, varefter man tar illa vid sig om någon annan avstår från det, eller - ännu värre - påpekar det tveksamma, och slutligen försöker man att få andra med sig i det hela. Det är vad Paulus skriver i fortsättningen av sitt brev.
Så var det på den tiden. Hur är det i dag? Bör vi bli förvånade?
Ett stort problem i detta är också att man tillåter anonyma donatorer vilket för det kommande barnet innebär att viktig information om ens ursprung inte finns tillgängligt.
Skicka en kommentar