2014-06-06

Inget nytt från Tuam

Medan omvärlden sysslar med rena skräckhistorier om hur barn satts i "dödsrum" i ett katolsk barnhem, därför att de var födda utanför äktenskapet, för att sedan som döda stjälpas ner i en avloppstank, så försöker bybor och lokala journalister hitta svar istället. Man har nu kommit så långt att gräset är klippt över den omtalade "massgraven".

Men ännu finns alltså inga beslut om att öppna platsen. Hur kan man då göra rubriker om 800 funna barnlik? Det hela är klassiskt. Man tar en uppgift och gör om den så den säljer. I detta fall var det en rapport av en lokal historiker, som säger sig hittat 800 dödsattester, men inte funnit några anteckningar om gravar för dessa barn. Uppgifterna har ej kontrollerats. När det sedan dyker upp en länge hävdad uppgift, att barn begravts vid en gammal kyrkogård i närheten av barnhemmet, så blev dödsattesterna plötsligt förvandlade till barnlik. Nu påstods att barnlik grävts ut ur en massgrav, de hade lagts där utan kista och svepning, visste man också.


Men i Tuam har inget hänt. En jordradar drogs igår över platsen, det visade sig vara Irish Mail som betalat saken. Från myndigheterna har inget gjorts, och ingen vet om man någonsin ska öppna platsen, som enligt en berättelse från 1975 av två då tolvåriga pojkar ska vara en grav med "minst 20 skelett", men idag alltså bara är en obruten gräsyta. Några intervjuer med systrarna har inte planlagts, och de enda vittnena till benresterna vill tona ner saken.

Det finns rapporter och vittnesmål som vittnar om missförhållanden, men också om mycket ansvarsfulla och ordningssamma systrar. En statlig inspektion 1935 rapporterade att “Tuam is one of the best managed institutions in the country”. 1944 rapporterade man att man fått fullständig bukt med difteriepidemin, som härjat i decennier i trakten. Antibiotika fanns inte, och många dog i relativt oskyldiga infektioner.

Vad som är sanning får vi kanske aldrig veta, inte om systrarnas arbete och definitivt inte om var de ofta mycket små barnen gravlagts. Inte ens om de återfinns i den beryktade betongtanken är det säkert att de först lagts där. Under många vägprojekt på Irland stötte man på gravplatser och flyttade så helt sonika undan kvarlevorna. Om det nu fanns en betongtank, med någon form av öppning kan ju vem som heklst lägga dit kvarlevor efter barn, som kanske inte fått den vård och det erkännande som de behövt. Hur 20 begravningar om året skulle kunnat ske på denna plats under 40 år, utan att byborna reagerat verkar för många ytterst märkligt. Dessutom; varför har systrarna beställt träkistor, vilket skedde varje år, om de inte också använde dem?

Byborna är delade. En del vill att saken ska utredas och barnen - om de nu hittas - få en anständig begravning, med gravsten och namn. Andra menar att det är bara upprivande att rota i Irlands förflutna, då man dukade nästan under av svält och fattigdom och epidemier. I utlandet har saken främst använts för att skandalisera kyrkan.

Den katolska kyrkan på Irland har redan satts under strålkastare för övergreppen och vanvården på många barnhem. Ingen har någonsin uttalade hårdare ord  om dessa förhållanden än påve em Benedikt XVI. I ett tal till Irlands folk på Josfesdagen den 19 mars 2010 sade han:

Ni har missbrukat det förtroende som unga människor och deras föräldrar givit er och ni måste svara för detta inför den Allsmäktig Gud Fader och inför korrekt upprättade domstolar. Ni har förverkat det irländska folkets akting och bringat skam och vanära över era medbröder. De av er som är präster bröt mot heligheten i Vigningens sakrament i vilket Kristus själv gör sig närvarande i oss och i våra handlingar. Till den omätliga skada som offren fått utstå, måste även tillläggas att Kyrkan tillfogats stor skada, liksom den offentliga bilden av prästerskap och medlemmar i religiösa ordnar har åsamkats stor skada.
Jag ber er att rannsaka era samveten, att ta ansvar för synderna ni begått och att ödmjukt ge uttryck för er sorg.

1 kommentar:

Anonym sa...

Påve Benedict XVI var otroligt modig. Att åter läsa hans brev med det fullständigt raka och glasklara språkbruket får en att riktigt rysa av välbehag.
Med oändligt stor tacksamhet tänker vi på de år vi förunnades en sådan djupt helig påve.
Fler katoliker borde informera sig om allt det som Benedict xvi uträttade beträffande skandalerna i Kyrkan. Hans äkta, starka och uttalade sympati för offren känns som en stor lättnad.
Vi ber för påven em och påve Franciskus.