2017-08-03

Det sluttande planet allt brantare

Två nyheter ger anledning till oro när det gäller vår människosyn. Den första handlar om organdonationer. Det finns brist på organ, sägs det. Många får stå i väntan på nya njurar eller andra organ, vilket innebär stor ångest. Sedan många år har det regelbundet rests krav på en lagändring. Måste verkligen ett medgivande vara nödvändigt från "donatorn" eller de närmaste anhöriga? Kunde det inte räcka med att det inte finns något som talar emot saken?

Nu kommer också förslaget att man kanske kunde hålla redan dödförklarade i en sorts mellantillstånd, där respiratorn ser till att organen ännu är fungerande. Människan som organlager alltså. Detta medan man söker efter mottagare till organen. SR skriver:

Ett förslag är att man ska kunna lägga en person i respirator även efter att man har konstaterat att personen inte har någon möjlighet att överleva, för att på så sätt kunna bevara och transplantera organen.
En majoritet av remissinstanserna har ställt sig positiva till utredningens förslag men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet och det är oklart när riksdagen får en proposition att ta ställning till.

En läkare påpekade i programmet att man bör upplysa släktingarna om att dessa organ ju ändå kommer förstöras.

Det andra fallet handlar om att forskare i USA lyckats ta bort en sjukdomsgen och låta cellen ersätta den genom dess egna reparationsenzymer. Detta har man låtit ske i sädesceller strax innan eller under själva befruktningen. Det befruktade ägget, som redan börjat dela sig och faktiskt är ett embryo till en mänsklig individ, har sedan kastats.

Inslaget i vetenskapsradion saknar varje etisk reflektion över vad detta egentligen innebär. Befruktade ägg, embryon, kastas i slasken. Metoden förändrar arvsanlag i könsceller, vilken innebär att förändringen fortplantas i varje cell i den nya individen, och kan således nedärvas. Vem äger arvsmassan och makten över människans genom? Men det verkar som om man tycker det bara handlar om tekniska problem:

Men det är en lång väg kvar innan tekniken är tillräckligt säker för att användas till embryon som ska få utvecklas vidare mer än några dagar inne på ett labb som här, säger han.
– Det skulle jag absolut avråda ifrån. Men det är ett stort steg framåt i rätt riktning.

I båda dessa fall är det inte så svårt se en glidning i synen på människan, från en unik personlighet med kropp och själ, till ett material, en råvara att nyttja och fördela som vilken annat materia som helst. Ska ju ändå förstöras, så varför inte använda det maximalt? På detta sätt blir varje människa en potentiell resurs för sjukvården, i form av hennes arvsmassa och organ alltså.


Drömmen att ta bort "felaktiga gener" har funnits sedan 1930-talet. Då resulterade den bland annat i den sk eugeniken, i USA med förslag till statlig styrning av fortplantningen (kontrollerade spermabanker), i Tyskland med "rashygien" och förintelseinstitutioner, i Sverige med tvångssteriliseringar.

Det sluttande planet, där något som idag ser fint och barmhärtigt ut, imorgon blir till en fasansfull hantering av människan som materia, har aldrig varit brantare. När ska vi lära oss?

Se även följande artiklar av med. dr. Glenn Haegerstam:
Eugenik i vår tid
SMER på det sluttande planet

Inga kommentarer: